Missnöjet växer

Missnöjet med vård och bemötande växer. Illustration: Jim Cordts
Textstorlek:

Allt fler vänder sig till landstingets patientnämnd med klagomål på vård och bemötande. 2014 kom det in sammanlagt 1472 klagomål från patienter som var missnöjda. Drygt hälften klagade på vård och behandling, men många anser även att kommunikationen är bristfällig.

Annons:

– Det är en trend i alla landsting att antalet klagomål ökar, säger Anna Wångmar på Patientnämnden.

Dit vänder sig missnöjda patienter för att få berätta vad som gick fel och få en förklaring, vilket i sin tur förhoppningsvis ska leda till förbättringar.

– Många säger att de klagar för att situationen ska bli bättre för andra, att någon annan inte ska behöva råka ut för samma sak, för det som hänt kan ju inte göras ogjort, säger Anna Wångmar.

Klagomålen är fördelade i nio olika grupper där vård och behandling är den största. Till exempel klagade en kvinna på kontakterna med ortopedkliniken.

Hon kom dit efter en misstänkt fraktur i handleden. Efter fem veckor med gips skulle hon gipsas om. När hon påtalade att hon hade kraftiga smärtor tog ingen notis om det, utan hon gipsades om.

Hon fick gå ytterligare tre veckor med gips. När det togs bort sa läkaren att handleden såg märklig ut. Smärtan orsakades troligen inte av en fraktur utan av ligament som slitits av.

Patientnämnden vände sig till verksamhetschefen med klagomålet. I svaret från vården beklagar man fördröjning av diagnos och behandling.

Man kommer att diskutera fallet internt på kliniken och inskärpa vikten av att följa de rutiner som finns. Kvinnan ska också bli omhändertagen för sina besvär.

Flest klagomål gäller diagnos, behandling och resultat men här finns också en hel del missnöje om läkemedel, remisser och undersökningar.

Till exempel fick en kvinna avbryta ett arbets-EKG på grund av hjärtflimmer. Kvinnan blev remitterad till avdelningen för Klinisk fysiologi. Efter några veckor ringde hon för att höra när hon skulle bli kallad.

Det visade sig att remissen inte var skickad. Hon blev då garanterad att remissen skulle skickas omgående.

Nu skickades remissen men den återsändes eftersom den behövde kompletteras. Efter ytterligare några veckor kontaktade hon kliniken igen och det visar sig att remissen fortfarande inte var skickad.

I svaret från verksamheten framgår det att remissen inte blivit signerad, att belastningen på kliniken varit hög och därför lett till förseningar

– Vi försöker hitta trender och geografiska kluster där problem finns samlade, men klagomålen gäller alla olika vårdinrättningar så vi ser inget mönster, säger Anna Wångmar.

– Vi kan se är att vi har fått fler ärenden från primärvården.

Det är svårt med kommunikation och det märks även i Patientnämndens statistik. Fler än 300 har reagerat på dåligt bemötande och bristfällig information både till patienter och anhöriga.

17 personer anser att personalen inte har lyssnat till dem.

Tio har vänt sig till patientnämnden om övergrepp.

– Personer som upplevt någon form av övergrepp kan ibland vända sig till oss som en första instans.

– Vi pratar med patienten direkt och hjälper dem vidare till rätt personer. Vi tar också direkt kontakt med verksamhetschefen, det finns rutiner att följa i sådana ärenden.

Det är inte enbart sexuella övergrepp det handlar om. Det kan också handla om undersökningar som patienten upplevt som ett övergrepp eller att patienten känt sig våldsamt behandlad av personal.

– Om det handlar om sexuella övergrepp uppmanar vi personen ifråga att polisanmäla samtidigt som vi lotsar till rätt instans.

Inställda åtgärder, resursbrist, lång väntan både på besökstid och i väntrum är en stor del av klagomålen som berör organisation och tillgänglighet. 56 personer har klagat på tillgängligheten, då handlar det oftast om väntan, i regel i telefon.

Annons: