Kärnfysiker lyfter fram kvinnor

Kärnfysikern Joachim Lorenzen i Nyköping berättar om kvinnor som gjort stora insatser i vetenskapens tjänst men som trollats bort från rampljuset. FOTO: Karina Frölund
Textstorlek:

Han lyfter fram kvinnor i vetenskapens tjänst. De som räknat, funderat, fantiserat och analyserat tills de hittat svar på frågor och lösningar på problem.
– Jag vill berätta om deras insatser, säger Joachim Lorenzen i Nyköping.

Annons:

Genom att rikta strålkastarljuset på dem som hamnat i skuggan av männen hoppas han väcka medvetande om att kvinnor är en del av den vetenskapliga historien, det är bara det att de inte syns.

– Man kan säga att mönstret, att förminska kvinnors insatser, upprepar sig sedan tidernas begynnelse.

Han är pensionär men också doktor i kärnfysik. Han har forskat vid Studsviks anläggning utanför Nyköping och hör till dem som ser något mer än bokstäver och siffror när relativitetsteorier och matematiska teorem skrivs ut.

– När jag var ung och drömde om att bli fysiker såg jag mig själv som uppfinnare i en vit rock. Riktigt så var det väl inte på Studsvik, säger han och ler.

Joachim Lorenzen föreläser nu i flera olika ämnen, till exempel matematikens kulturhistoria, modern astronomi och språkutveckling.

– Många säger att matte är obegripligt, men det är en fråga om perspektiv. Även om man inte kan läsa noter kan man uppskatta musik och det är samma sak med matematik, även om man inte kan tolka matematiska formler kan man förstå teorierna.

Han har också letat upp sju mer eller mindre kända kvinnor inom olika vetenskaper för att berätta om deras upptäckter och hur deras insatser har ifrågasatts, blivit någon annans eller försvunnit i historieskrivningen.

– Jag gillar att berätta om det som ligger varmt om hjärtat.

Han tycker att kvinnorna som varit med och förändrat världen också förtjänar uppmärksamhet.

– Min föreläsning börjar i forntiden och antiken för att visa kvinnornas insatser då och där. Det fanns kvinnliga astronomer i Babylon och läkare och kirurger i gamla Egypten.

Han berättar att Marie Curies andra nobelpris var ifrågasatt, inte på grund av hennes forskningsresultat, utan för att hon hade ett förhållande med en tidigare elev.

Sophie Germain gjorde den manlige kamratens matematiska uppgifter i smyg och Florence Nightingales statistiska argument mötte hårt motstånd hos militären.

– Lise Meitner står bakom stora upptäckter om uranklyvning och blev föreslagen till nobelpriset, men hennes manliga kollega fick det istället.

Men hon har fått ett instabilt radioaktivt ämne uppkallat efter sig, grundämnet meitnerium.

1912 hittade astronomen Henrietta Leawitt en metod att räkna ut hur långt bort vissa stjärnor var.

– En matematiker föreslog att hon skulle få nobelpriset, men hennes chef tyckte det var han som skulle ha det. Ingen av dem fick något pris.

Han funderar på att leta upp fler kvinnor i historien som på olika sätt gjort insatser för vetenskap.

– Det tar tid att hitta dem, men det är klart att det känns bra att berätta om dem och hoppas att vi kan lära oss något av historien, säger han.

 

FAKTA

7 kvinnor 

De sju kvinnorna som Joachim Lorenzen berättar om är den grekiska matematikern Hypathia, franska matematikern och filosofen Sophie Germain, engelska sjuksköterskan Florence Nightingale, amerikanska astronomen Henrietta Leavitt, ryska matematikern Sonja Kovalevskaya, polska kemisten och fysikern Marie Curie och österrikiska fysikern Lise Meitner.



Annons: