Alla ska klara tre krisdygn

Lisbeth Brevig tycker att alla ska förbereda så att de har en liten torrvarulåda hemma i händelse av en krissituation. Den kan till exempel innehålla konserver, havregryn, nudlar och gärna något godis som choklad. FOTO: Eva-Lotta Eriksson
Textstorlek:

När en större kris inträffar måste varje person som inte är sjuk räkna med att kunna ta hand om sig själv i 72 timmar, det vill säga tre dygn, innan samhällets krishantering sätter in.
– Vid större händelser är det bra att veta att man kan klara sig själv, säger Lisbeth Brevig från Civilförsvarsförbundet i Flen.

Annons:

Civilförsvaret genomför just nu en informationskampanj som heter 72 timmar, där de informerar om kommunens krisberedskap och vad man som privatperson kan göra för att klara sig tre dygn på egen hand.

Lisbeth Brevig pekar på vikten av att vara förberedd.

– Speciellt om man är en barnfamilj som bor i stan. Då har man noll chans att klara sig om något händer och man inte är förberedd.

Det finns olika typer av kriser som kan uppstå, till exempel stora strömavbrott, terrorattacker, smittor i vattnet, översvämningar och andra naturkatastrofer samt pandemier.

Det finns fem grundbehov som är extra viktiga att tillgodose under en kris; vatten, mat, värme, sömn, och information, eller trygghet som Lisbeth vill kalla det.

– Vattnet är det viktigaste livsmedlet. Det går att klara sig utan mat en stund, men inte utan vatten.

Vattnet i kranen försvinner inte direkt vid ett strömavbrott och Lisbeth brukar rekommendera att man tidigt tappar upp så mycket vatten det går.

– Det är bra att inte panta alla flaskor man har, utan spara några rejäla. Då har man något smidigt att fylla på vatten i, och det är bra att ha en flaska med skruvkork.

När vattenförsörjningen genom kranen inte fungerar får man ordna vatten på annat sätt.

– Då får man gå ut och hämta i närmsta sjö eller å, men då måste man också koka vattnet eller använda sig av vattenreningstabletter. Sådana har jag hemma och de tar i alla fall död på bakterierna i vattnet.

För att få i sig mat och näring tycker Lisbeth att man ska förbereda och ha ett litet torrskafferi hemma, med matvaror som konserver och torrvaror.

– Det är viktigt att man får i sig kolhydrater. Kött och fisk på burk är bra att ha hemma, och havregryn är aldrig fel det är näringsrikt och man blir mätt av det.

Ett gasol- eller spritkök är bra att ha för att koka mat och vatten. Snabblagad mat som nudlar är effektivt eftersom kort tillagningstid kräver lite bränsle.

– Kyl och frys kan man ta mat ur det första dygnet. Och är det 25 grader kallt utomhus kan man hänga en plastpåse med frysvaror utanför fönstret.

Är det så kallt är det extra viktigt att tänka på att hålla värmen. Lättaste sättet är att samla hela familjen i ett rum.

När man ska sova tipsar Lisbeth om att lägga madrasserna under ett bord.

– Sedan täcker man över bordet med täcken. Det blir fruktansvärt varmt.

Att elda till exempel värmeljus för att hålla värmen är inget hon rekommenderar, dels på grund av brandrisken, men också för att det förbrukar syre.

– Ska man ha en värmekälla så ska den inte ta syre och inte vara brandfarlig.

Informationen tycker Lisbeth  egentligen är det viktigaste behovet att tillgodose, eftersom det ger en trygghet att veta vad som händer.

– Vid strömavbrott är det bara en batteriradio som fungerar, och bäst är det att ha en med uppladdningsbara batterier. När det kommer viktig information går den alltid ut i radio, så ratta in P4, säger hon.

– Det kan till exempel handla om var kommunen har placerat ut bajamajor, var det finns vattentankar, var man kan sova om lägenheten är utkyld.

Eftersom vårt samhälle är beroende av elektricitet blir vi väldigt sårbara vid ett längre strömavbrott, som kan vara följden av flera olika katastrofer. Ett långvarigt strömavbrott innebär att många samhällsfunktioner skulle sluta fungera.

– Det går inte att åka och tanka vid ett stort strömavbrott, du kan inte ta ut pengar och kommer inte ens in i affärer, apotek eller banken.

Viktiga samhällsfunktioner, som sjukhus, har dock extra strömaggregat så att de kan fortsätta med sin verksamhet.

En annan sak som är viktigt att tänka på vid en krissituation är hygienen, speciellt handhygienen.

– Vid ett sådant här tillfälle är det inte roligt att få magsjuka.

Utan ström och vatten behövs andra sätt att tvätta sig, till exempel med våtservetter och handsprit.

– Om det är strömavbrott och toaletten slutar fungera i tre dygn, vad gör man då? Killar kan kissa i flaskor. För tjejer brukar jag rekommendera en tom glassbytta. Det får man sedan hälla ut utomhus vid en kris, men jag brukar säga att man ska undvika trottoaren.

När det kommer till avföringen tipsar Lisbeth om att man kan placera en kasse från en mataffär inuti toalettringen. Sedan fäster man en hundbajspåse i bakre delen av ringen, bajsar i den och sedan försluter väl.

Vid en krissituation kan det många gånger vara lättare att bo på landet än inne i en stad, menar Lisbeth. På landet har många kvar vedspisar eller kakelugnar att elda i, de kanske har eget vatten och något gammalt utedass, eller har i alla fall lättare att göra en tillfällig latrin.

– Men den stora skillnaden handlar inte om att bo på landet eller i stan, utan om man är ung eller gammal. Min föräldrageneration visste vad man skulle göra utan ström, de var vana vid det.

Den kunskapen är inte lika spridd bland dagens unga.

– Därför är en av våra viktigaste målgrupper förstaårsstudenter på högskola och universitet.

Eva-Lotta Eriksson
Annons: