Vinnare och förlorare

Textstorlek:

 

Antikduellen, Mästarnas mästare, Genikampen, Allt för Sverige, Trädgårdskampen, Sveriges Städmästare, Det stora matslaget……. Jag håller på att bli nipprig på alla dessa tävlingsprogram som pumpas ut av Sveriges Publicservice Television. Vi ska tävla, tävla, tävla, mäta oss med varandra, någon måste vara bäst, någon måste vinna och alla de andra måste FÖRLORA. Programmens titlar påminner också om krig: AntikDUELLEN, Det stora MatSLAGET, TrädgårdsKAMPEN! Här är det allvar minsann, vi använder krigsterminologi!

Och så har vi ju Melodifestivalen och Lilla Melodifestivalen där  våra småttingar skolas i könsnormativa beteenden och lärs att se ut som vuxna med inlärda danssteg, inställsamma leenden och igenkännbara manér. Det är lätt att bli trött och nejdå, ingen behöver ju se dessa program, det är ju bara att stänga av med fjärrkontrollen.

Men vad är meningen med allt detta ? Det känns som  total indoktrinering, detta att vi måste lära oss att livet är en enda stor tävling, att ensam är starkast och att någon hela tiden måste vara vinnaren och någon förloraren. Vi ska vänjas vid att bli valda  eller bortvalda som individer, på arbetsmarknaden och under  resten av livet.

Jag tänker på ungdomsarbetslösheten där ofriheten är total, på de nya daglönarna, alltså ungdomar som anställs via bemanningsföretag och som får de sämsta jobben, som är lägst  betalda  och som dessutom är mest drabbade av arbetsplatsolyckor på grund av att de inte får någon säkerhetsinformation.

60 procent av de som råkar ut för skador och olycksfall i bemanningsbranschen är under 35 år enligt Arbetsmiljöverket.

Bemanningsföretagen gör stora vinster som helt enkelt betalas av våra ungdomar. Utan fast jobb kan du inte ta lån eller hyra en lägenhet.

Sen förfäras vi över att antalet ungdomssjälvmord ökar och vi hör larmrapporter om hur stress, sömnsvårigheter och psykisk ohälsa drabbar våra unga. Är det konstigt? Antalet anställda inom bemanningsbranschen har ökat från 5.000 till 60.000 de senaste 20 åren. Det innebär en fullständig otrygghet för dessa ungdomar som inte vet hur mycket de får i lön och som ständigt  måste sitta vid telefonen för att vänta på uppdrag. Och klagar du så finns alltid någon annan som kan ta din plats. Var ska  de finna tilliten till samhället?

Fast egentligen så är det ju precis tvärtom. Ensam är inte stark. Det är när vi är många tillsammans som de flesta av oss mår bäst, och då går det också att påverka omgivningen. Tänk bara .på kampen för kvinnlig rösträtt och all samhällsförbättring som drivits fram av människor som kämpat tillsammans. Själv har jag alltid varit lyckligast när jag jobbat i projekt ihop med många människor, när det varit ett givande, tagande och skapande. Då har vägen  blivit målet. Och trädgårdsarbete för mig är en total avkoppling. Då är det jag, maskarna och humlorna. Också då tillsammans med andra.

Marie Selander