Kommunernas bilflottor borde vara föredömen för oss andra. De har att rätta sig efter regeringens miljömål om att Sverige år 2030 ska ha fordon som är oberoende av fossila bränslen. Tre kommuner, Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping ligger i framkant genom satsningen på biogas.

På Ekeby reningsverk i Eskilstuna görs biogas som används till lokala bussar, avfallsbilar, kommunens tjänstebilar och privata bilar. Katrineholm samarbetar med Svensk biogas i Linköping, som bland annat levererar Rosenholms reningsverk material som blir gas. I Eskilstuna är Mohammad Dervian fordonsansvarig.

– Alla bilar som införskaffas ska i första hand vara miljöklassade och drivas med biogas eller el, därefter kommer alternativa eller andra miljöbilsklassade bilar.

Kommunen leasar eller äger 430 fordon då räknas även släp och toavagnar, 261 av dessa är personbilar.

– Målet var att 75 procent skulle vara miljöbilar år 2010. Vi ligger på 90, säger Muhammad.

Drygt 40 procent av fordonsflottan går på biogas, därnäst kommer elbilar som är några fler än de dieseldrivna och en mindre del som går på etanol. Resterande fordon går på bensin.

– I kommunens policy ingår att alla körda mil rapporteras ett par gånger om året. Bilar som inte används lämnas då tillbaka. Vi har nära samarbete med Trafikverket och köper hela tiden in kurser i sparsam körning.

I Nyköping beslutade politikerna förra året att i första hand använda sig av biogasbilar. Biogasbilar är dyrare i inköp men kostnaderna för driften är ungefär densamma som för de andra alternativen. I övrigt används diesel och etanol.

– Det har fungerat bra med biogas men en del är oroliga när de ska tanka, de är rädda att det ska hända något med gasen, men det är egentligen säkrare med gas än bensin. Det finns bara en mack och ibland är den avstängd, säger Stefan Kindeborg, ansvarig för kommunens 250 fordon.

Mattias Haraldsson, fordonsansvarig i Katrineholm, kan känna sig ganska nöjd. Av 92 bilar går sextiotalet på biogas, resten är dieselbilar förutom två etanoldrivna fordon. Biogasmack finns nära reningsverket. Trosa och Vingåker utmärker sig genom att nästan alla personbilar går på etanol.

Rickard Österlund, Energi- och klimatrådgivare i Trosa, undersöker för närvarande hur kommunens bilar ska drivas i framtiden. Rena elbilar har testats med positivt resultat. För elbilar gäller superbilspremien vid inköp, men vad man ska satsa på är ännu osäkert. I Vingåker har andelen miljöbilarna har ökat till 65 procent.

Vingåkers kommun har 45 bilar, 31 är etanoldrivna, fyra går på el, övriga är dieselbilar. Vissa personalgrupper får utbildning i sparsam körning. I kommunerna Strängnäs, Flen, Gnesta och Oxelösunds är diesel och etanol vanligaste drivmedlet. I Strängnäs har kommunen 73 personbilar, 44 av dem är miljöbilar. Äldre bilar byts successivt mot miljöbilsklassade fordon, berättar fordonsansvarige Ewa Lundgren.

Kommunen arbetar på en ny miljöpolicy. Vid inköp eller leasing av nya fordon ska bilarna ha minsta storlek med lägsta drivmedelsförbrukning i relation till behovet. Hänsyn tas till säkerhets- och miljökrav. Unikt för Strängnäs är att samtliga fordon utrustas med alkolås. I februari-mars drar man igång kurser i sparsam körning. Möjligheten att tanka biogas påverkar självklart kommunernas val av bilpark.

– Det finns ingen gasmack i kommunen annars skulle gasbilar vara ett bra alternativ, säger Lars Erik Karlsson, ansvarig för bilarna i Oxelösunds kommun.

Niklas Witt, kommunjurist vid Flens kommun, har samma inställning.

– Om vi hade en gasmack skulle vi naturligtvis använda biogas eftersom det är mest miljövänligt.

Gå till Teckna prenumeration