Han är besviken på myndighetens hantering av gårdstödet och ska överklaga beslutet.
– Jag har noggrant angett hur mycket åkermark det handlar om och sökt stöd på den yta som länsstyrelsen angett att jag har rätt att söka. Ändå blir jag återbetalningsskyldig, säger han lite uppgivet.
Det här handlar om det gårdsstöd lantbrukarna fick under åren 2005 – 2007. I hela Sverige handlar det om 10 000 bönder som fått krav. Många av dem har för många träd på sina betesmarker för att det ska godkännas av EU.
Olle Sollenberg har 250 hektar åkermark han fått drygt en halv miljon i gårdsstöd för de här åren. Nu kräver Jordbruksverket tillbaka cirka 10 000 kronor.
– Det är inte mycket pengar i sammanhanget men jag anser att jag gjort rätt och tänker driva det för principens skull.
Olle Sollenberg visar det kartsy-stem över växtodlingen han har i sin telefon. Olikfärgade kartor med gps-koordinater visar storlek och vilken mängd utsäde som behövs till vilken åker. På den mark Olle Sollenberg arrenderar har två industrifastighet och en transformatorstation byggts, vilket han angett i sina ansökningar.
– Arealen är justerad efter detta varje år, men ändå blir det fel. Vi har bättre tekniska hjälpmedel än jordbruksverket när vi mäter våra marker. De måste använda gamla kartor.
–Grannen ids inte överklaga. Han betalar tillbaka trots att han egentligen tycker att han har rätt, berättar han.
Bakgrunden till återkraven är att EU-kommissionen kritiserade arealmätningarna som gjordes när gårdsstödet infördes 2005. Kommissionen ansåg inte att uppgifterna var tillräckligt bra underbyggda, med följd att all jordbruksmark i Sverige inventerades av Jordbruksverket mellan 2008 och 2010. Den inventeringen visade att en del mark lantbrukarna sökt stöd för inte uppfyllde kraven. Ibland var det mindre tillrättalägganden som en väg genom åkern och ibland större.
Kristina Gullbrandsson på länsstyrelsen säger att de inte tror att lantbrukarna fuskar.
–Vi har inga skäl att tro det. Det är svåra gränsdragningar för om man har rätt till stöd eller inte och för majoriteten handlar det om små belopp.
Sedan Jordbruksverkets inventering har de felaktiga stödrätterna betats av i etapper. Återkraven för 2009 och 2010 är i princip klara. Nu handlar det om åren 2005-2007. Senare under vintern kommer lantbrukare att få återkrav för år 2008. Det betyder att samma lantbrukare kan få fler brev om återkrav.
Den här omgången har länsstyrelsen skickat brev till 400 sörmländska bönder där de berättar hur mycket och varför pengarna ska återbetalas.
– Hittills har vi fått in 40 konkreta svar med lantbrukarnas synpunkter om varför de inte ska betala tillbaka gårdsstöd. Det ska vi utreda, säger Kristina Gullbrandsson på länsstyrelsen.
Den som inte är nöjd med beslutet kan överklaga. 2009 klagade 15 gårdar i länet. Fyra ärenden avgjordes i högre instans, ett av dem ändrades.
Förra året överklagade 35. Tre gick vidare till högre instans, men inget ändrades. Hittills har det kommit in tre överklaganden för besluten om återbetalningskraven för 2005-2007.
