– Det tar lång tid innan de åtgärder som är möjliga att genomföra ger något resultat, säger Irene Karlsson Elfgren på länsstyrelsen.
Tre av de nästan 50 sjöar och bara några få av de 35 vattendrag som länsstyrelsen tar prover på i år har god vattenkvalitet. Resten är antingen övergödda eller påverkade på annat sätt.
– Det vi i första hand kontrollerar är om det finns några reningsverk, enskilda avlopp eller mycket jordbruksmark i anslutning till vattnet. Det är sedan kommunerna som ska se till att de problemen åtgärdas, fortsätter hon.
Förutom att kontrollera ph-halt, kväve, fosfor, kolpartiklar och färgen på vattnet har länsstyrelsen också tittat på växtlighet som vass, säv, kaveldun, näckrosor, nate och alger i vissa sjöar. Om det är brist på vissa växter tyder det på att vattnet är grumligt på grund av för mycket växtplankton.
– Vi upptäckte inget uppseendeväckande. Men vi vet ju att det är många sjöar i Sörmland som inte klarar vattenstatuskraven och att de är både övergödda och grumliga.
Länsstyrelsen anser att det är tekniskt omöjligt att genomföra så stora förbättringar att de sörmländska sjöarna skulle klara kraven. Därför har de satt undantag från vattendirektiven för att få tid på sig till 2021 att förbättra vattenkvaliteten.
– Officiellt har inte besluten kommit än, men jag har hört att vi kritiserats av andra EU-länder för att vi satt för generella undantag.
Förutom att minska utsläpp från avlopp och jordbruksmark skulle utfiskning av vitfisk vara ett alternativ för vissa sjöar.
– Genom att fiska ut vitfisken och låta rovfisken ta större plats blir kretsloppet bättre. Om inte vitfisken äter upp växtligheten och grumlar bottensedimentet mår sjön bättre.
En annan metod kan vara att syresätta bottnen, ungefär samma metod som pumpen i akvariet, men betydligt större.
– Än så länge är inte det provat i någon sörmländsk sjö.
