Höga krav för renare vatten

Textstorlek:

Förbud mot kemiska bekämpningsmedel och spridning av stallgödsel, förbud mot strandbete och krav på tillstånd för spridning av handelsgödsel.
Det här är några av påbuden i det förslag till vattenskyddsområde, som Eskilstuna kommun ska ta ställning till under hösten.

– Vi är självklart inte emot att Eskilstunas vattentäkt skyddas mot föroreningar. Men kraven på oss lantbrukare måste vara rimliga och det tycker inte vi att de här kraven är, säger Olle Sollenberg, ordförande för Rekarne Ortsförbund LRF.

I sitt förslag till vattenskyddsområdet delar Eskilstuna Energi & Miljö upp området kring ytvattentäkten i tre zoner. Den primära zonen omfattar 1 150 hektar närmast Hyndvadsån och de vattenflöden som rinner direkt ut i ån. I den primära zonen beräknas en eventuell förorening nå fram till råvattenintaget på tolv timmar. Den sekundära zonen omfattar 3 661 hektar. Ett eventuellt utsläpp inom den zonen beräknas nå råvattenintaget på 24 timmar. Slutligen finns också en tertiär zon som omfattar cirka 33 690 hektar.

I den primära zonen vill Eskilstuna Energi & Miljö införa omfattande restriktioner för de lantbrukare som finns inom området.

– Den zonen sträcker sig 50 meter åt varje håll kring alla vattendrag i området. På den ytan ska vi inte få använda några kemiska bekämpningsmedel. Vi ska inte få sprida stallgödsel och ska vi gödsla med handelsgödsel måste vi ansöka om tillstånd från miljökontoret. Strandbete kring Hyndevadsström och Tandlaviken förbjuds helt och i övriga området måste vi ha tillstånd för strandbete, konstaterar Maria Dahlin som tillsammans med Olle Sollenberg och ytterligare fyra lantbrukare ingår i den grupp som ska författa ett remissvar till kommunen.

Irritationen över kommunens förslag är påtaglig. I trakterna kring Tandlaviken och Hyndevadsån pågår redan flera projekt med syfte att minska utsläppen av växtnäring.

– Det här är ett så kallat nitratkänsligt området, vilket innebär att vi redan omfattas av olika restriktioner när det gäller gödsling. Det känns inte rimligt att restriktionerna ska bli ännu fler, säger Olle Sollenberg.

Kommunens skyddsföreskrifter utgår från värsta tänkbara scenario. En tankbil som välter, en bekämpningsmedelsspruta som springer läck, betade strandängar som svämmas över och drar med sig kogödsel ut i vattendraget…

– Alla beräkningar är schabloner, framtagna av ett dataprogram. Om man tittar på hur det ser ut i verkligheten finns det inte en chans att ett utsläpp bortanför Hällberga ska kunna nå råvattenintaget på 24 timmar, det är inte möjligt. Datorn tar inte hänsyn till om det nydikat eller om det är gamla, igenvuxna diken som filtrerar utsläpp bra, påpekar Maria Dahlin.

Strandbetena är en fråga för sig. Idag betar uppskattningsvis 1 000 kor med kalvar på strandängarna inom primärzonen. Utan betande kor växer strandängarna snabbt igen.

– För bara några år sedan fick vi bidrag för att skapa strandängar för den biologiska mångfaldens skull. Nu får vi inte beta längre. Det känns som att den ena handen inte vet vad den andra gör.

– Vi oroar oss också för hur de tillstånd som kommer att krävas ska hanteras och vad de kommer att kosta. Och det framgår inte vad som krävs för att få tillstånden. Det känns som en uppenbar risk för godtycke.

Eskilstuna Energi & Miljö, som har tagit fram förslaget, har ingen större förståelse för lantbrukarnas invändningar.

– Frågan är om man ska ta mest hänsyn till allmänheten eller till en enskild person. 95 000 invånare ställda mot en bonde. Det är förstås en bedömningsfråga och det blir länsstyrelsens uppgift att göra den bedömningen, säger Conny Karlsson, avdelningschef för vattenproduktionen på Eskilstuna Energi & Miljö.

Att flytta råvattenintaget ut i Östra Hjälmaren skulle inte förändra situationen.

– För det första skulle det bli dyrt. Att flytta intaget uppströms Tandlaån skulle kosta 90 miljoner kronor. För det andra skulle det bara förskjuta gränserna för restriktionerna så att det blir någon annan LRF-medlem som drabbas, påpekar Conny Karlsson.

 

Gå till Teckna prenumeration