Det är ett ekohus byggt med så mycket återanvänt och eget material från gården som möjligt.
– Skulle det ha varit helt igenom ekologiskt borde vi ha huggit virket i skogen och det hade tagit lång tid att såga och torka. Därför måste också en del vara nytt, säger Tomas Ögren.
Men fönstren är återbruk och inomhus får väggarna lerputs med lera från gården. Så småningom kommer det att bli fler hus i södersluttningen vartefter delägarna i den ekonomiska föreningen Änggärdet påbörjar sina byggen. Allt gör man tillsammans, men med hjälp av olika entreprenörer, bland annat ekohusbyggaren Ronny Östling från Örebro.
– Man kan nog lugnt säga att vi är beroende av Ronny och hans medhjälpare. Han ger oss uppgifter som vi jobbar med tills han kommer nästa gång. Vi är glada amatörer och vi lär oss efterhand, säger Tomas.
Den här höstdagen är det bara Tomas hammarslag som hörs vid bygget och det märks att han har bråttom. Det är mycket som ska hinnas före vintern.
Än bor han kvar i Stockholm och det dröjer ett tag innan han flyttar hit ut. Parhusets ena hälft är hans och han är sin egen byggherre.
– Det började med att vi var sex personer som under tre år letade efter en plats att skapa en ekoenhet på.
Nu är det fjorton personer i den nybildade ekonomiska föreningen.
Det var inte helt lätt att hitta den idealiska platsen.
– Men Änggärdet i Skebokvarn hade det mesta vi sökte, tillräckligt med mark och ett hus att bo tillfälligt i. Bussen går ända till Skebokvarnsgården och sen är det bara fem minuters promenad till gården. Vi ville inte bli bilberoende. Och vi blev mycket väl mottagna av skebokvarnsborna.
Gården är på 22 hektar varav fem hektar skog och 17 hektar odlings- och betesmark. Det ska kunna räcka till husbehovsodling för 30 personer. Det blir en permakultur vilket bland annat innebär att naturen är förebild och växterna permanenta. Allt strävar efter att natur, djur och byggnader ska samverka och kretsloppet slutas. Inga näringsämnen ska gå till spillo.
Tomas visar på en hästskoformad jordvall som skyddar växterna från norr, öster och väster men är öppen mot söder. Det är ett exempel på att skapa ett bra odlingsklimat.
I varje hälft av parhuset byggs en glasad del, ett växthus där grönsakerna kan förodlas under vintern. Växthuset fungerar också som ingång och värmesluss.
– Vatten från bad, dusch och tvätt renas och används i odlingarna. Urin och fekalier separeras i toaletterna och ska så småningom också tillbaka till jorden.
Solceller, vedeldning och kanske också ett vindraftverk ska stå för energin.
– Så antagligen kommer vi inte att behöva koppla upp oss på elnätet och vi kommer att gräva brunn för att få vatten. Målet är att vi ska göra oss så osårbara som möjligt.
Projektet började 2007 och 2009 köptes gården av de då sex medlemmarna. Sedan dess har på Änggärdet hållits kurser bland annat i ekologiskt byggande, permakultur, naturligt skogsbruk och lokalekomi. Andra än medlemmarna får också tillfälle att lära sig under kurser för allmänheten. Tanken är att inspirera till fler blivande ekoenheter.
– Politiker har varit och tittat och sagt att det här kan vara framtiden, och ett sätt att locka fler till landsbygden säger Tomas innan han återvänder till arbetet med att vintersäkra Änggärdets första ekohus.
