Bostadslån svarar idag för ungefär 90 procent av de svenska hushållens totala skulder. Under 2000-talet har belåningsgraden, det vill säga bolånens storlek i förhållande till bostädernas marknadsvärde, ökat. 1 oktober 2010 införde Finansinspektionen av rädsla för en ny bostadsbubbla ett bolånetak som innebär att bostäder bara får belånas upp till 85 procent av värdet. Resten, 15 procent av marknadsvärdet, ska kunna betalas med kontanta medel.
– Syftet är att se till att de som egentligen inte har råd inte heller ska kunna köpa en bostad. Syftet är gott, det är bra för hela samhället att inte låna ut pengar till dem som inte har råd med räntor och amorteringar. Men man kan inte blunda för att de nya reglerna också leder till en form av segregation, säger Claudia Wörmann.
Inte oväntat har bolånetaket lett till att förstagångsköparna, de som hittills har hyrt sin bostad men nu vill köpa bostadsrätt eller villa, har större problem att ta sig in på bostadsmarknaden.
– Om du ska köpa en villa som kostar 1,5 miljoner så måste du skrapa ihop till en kontantinsats på 225 000 kronor. Det tar lång tid att spara ihop så mycket pengar. De som inte har ett nätverk eller föräldrar som kan låna ut pengar är chanslösa.
Enligt Claudia Wörmann finns det också en annan grupp som har fått mer oväntade problem på bostadsmarknaden. Dit hör Karolina Öjemalm och hennes sambo Christoffer Arnqvist. Karolina är projektledare på Katrineholms kommun, Christoffer snickare i Västerås. Paret har sedan tidigare en bostadsrätt i Västerås men vill nu byta upp sig till en villa.
– Vi hade inte en tanke på att vi skulle ha svårt att få låna pengar. Vi har välavlönade jobb, Christoffer har en fast anställning och jag har ett vikariat som sträcker sig 1,5 år framåt och därefter är jag inlasad. Vi har sparat ihop 150 000 kronor om man räknar in det vi får om vi säljer den lägenhet vi har. Men det räcker inte, konstaterar Karolina.
Karolina och Christoffer har redan hittat sin drömkåk, en villa ett par mil utanför Västerås. Huset ligger i ett fritidshusområde, där flera hus är på gång att bli permanentboenden. Huset kostar 2 miljoner kronor, vilket innebär att kontantinsatsen är 300 000 kronor.
– Vi tror att husen i det här området kommer att öka i värde ganska snabbt, när fler flyttar in permanent. Det är inget lyxområde, i Västerås är det svårt att hitta villor som kostar mindre än 2 miljoner. Då får du lov att leta efter hus med stora renoveringsbehov och det är vi inte intresserade av.
Vissa banker erbjuder blancolån utan säkerhet för de resterande 15 procenten. Men då är räntan betydligt högre, ibland ända upp till 15 procent.
– Jag vill inte att folk ska tycka synd om oss, det finns naturligtvis många som har det värre. Men jag tycker ändå att Finansinspektionen kunde ha hittat ett bättre sätt att reglera bolånemarknaden. Blancolån är det bara bankerna som blir rika på. Om bankerna istället kunde kräva större amorteringar på lånen, skulle vi som tjänar relativt bra kunna få ett lån, påpekar Karolina.
