Just idag (torsdag) kämpar Eva Carlsson med sin Volvo Amazon längs Midnattssolrallyts grusvägar i trakterna mot Dalarna. På lördag bär det av mot Sörmland och hemmasträckor. Och som alltid har hon ”gubben” Sven vid sin sida, ständigt räknande – och räknande.
– Vi stod ute i Bie 2007 och tittade på Midnattssolsrallyt. Då tänkte jag ”varför kan inte jag köra också?”. Nu åker vi för fjärde året i rad.
Steget är långt från livet bland korna på gården Rökärr, väster om Vingåker, till en värld tillsammans med Mikael Perbrandt, Kenny Bräck, Stig Blomqvist, Björn Waldegård, Victor Muller och Vladimir Antonov. Men de trivs med detta jättehopp en gång om året och att få rulla in på något torg mitt i en flertusenhövdad publik är bara lite extra krydda.
– Kanske tanken föddes när jag jag med min pappa tittade på rallyt någon gång på 50-talet. Han hade en jobbarkompis som körde Porsche. Intresset för bilar, motorer och tävlingar har jag alltid haft.
Från ord till handling var det inte långt 2007. Bilen stod ju där i garaget.
– Vi köpte en röd Volvo Amazon 121 av -69 års modell som present till oss själva på vår 25-åriga bröllopsdag 2003, berättar Sven. Det var ju en sådan jag hade när jag träffade Eva. Visserligen var min en -68:a men å andra sidan här den här den lite starkare B20-motorn.
Att byta miljö från den lugna tillvaron mitt ute på landet till att stå vid starten på första sträckan i legendariska Midnattssolsrallyt bör i sanning vara en stressande upplevelse?
– Nej, jag var inte ett dugg nervös första gången, intygar Eva. Det var bara roligt. Nu är det nästan värre eftersom jag ökat kraven på mig själv. Är man tävlingsmänniska så är man.
Eva och Sven tävlar inte i rallyklassen utan i en tävlingsform som heter regularity. Det vill säga att ekipagen ska hålla exakt 50 kilometers genomsnittshastighet längs sträckorna. Det är här räknandet kommer in. En sjundeplats har det blivit som bäst.
– I vår klass har vi bara bilens trippmätare och hastighetsmätare som hjälpmedel, påpekar Sven. Längs sträckorna finns dolda kontroller och kommer man det minsta för sent – eller för tidigt – blir det många prickars belastning.
Och att hålla 50 i snitt på en krokig rallyväg kan vara en tuff uppgift. Snart 60-åriga Eva med rallylicens är dock gasglad.
– Problemet brukar mera att få henne att hejda sig lite, säger den alltid like kolugne Sven.
Det är också i regularity de riktigt udda rallybilarna deltar. Vad sägs om Rolls Royce, Mercedes 300 SL ”måsvinge”, Austin Healy 3000, Jaguar E-type och sist, men inte minst, Roger Erikssons unika HRG Roadster 1500. Den bilen hör hemma i Österåker och Roger åker kartläsare.
Dock är det i männens värld Eva kliver in. Visserligen finns det många kvinnliga kartläsare men som chaufförer är de bara tre. Bland över 200 karlar.
– Ett år startade vi bakom Eva Röse från filmen Rallybrudar. Det var en kul tjej. Dessutom blev vi hindrade av henne på en sträcka sedan hon körde rakt in i ett röse av sten, berättar Eva.
Att köra rallyt mot midnattssolen är förstås inget billigt nöje och bristen på sponsorer är påtaglig. Men det är det motorsporttokiga lantbrukarparets semester och substitut för Thailandsresa. Och i startavgiften ingår mat och bankett – plus en lång rad positiva sociala kontakter.
– Förresten är det ett billigt sätt att få vara med och sola sig i glansen, menar Eva och myser.








