De gamla samlades kring bordet på ålderdomshemmet och åt sin tunna gröt. Förvirrade Nina trodde som vanligt att det var hennes födelsedag och bibelsprängda Stina använde sig, som hon tydligen alltid brukar, av udda citat som hon påstod var tagna ur den heliga skrift. Det rådde en stunds förvirring kring vem löständerna tillhörde.

”Morgonstund på hemmet” är ett charmigt stycke och de spelglada amatörerna bjuder generöst på sig själva. När de inte skådespelar är de alla på något sätt engagerade i kyrkan. Förvirrade Nina, med läppstiftet målat utanför läpparna, gestaltas av kantor Elisabeth Wigervall. Andra aktörer sitter i kyrkorådet.

De bjuder på skådespel varje dag när Stora Malms kyrka håller sommaröppet med vägkyrka, från och med söndag fram till den tionde juli. Den som vill kan efter föreställningen lämna en slant i kaffekannan. Pengarna går till diakoni, men annars är det fritt inträde.

Göran Lind, i pjäsen hemmets enda karl, har bearbetat stycket vid datorn, men alla har bidragit med idéer.

Vägkyrka är det varje dag, från klockan 13.00 till 17.00, med önskepsalmer, andakt, kaffeservering och hantverkare i församlingshemmet men teaterstycket klockan 15.00 brukar i sanningens namn locka flest besökare och gör det förmodligen också i år.