De sörmländska kommunernas inställning till sina landsbygdsskolor varierar kraftigt. Nyköpings kommun fattade redan i höstas beslutet att lägga ner mellanstadiet i Råby, Vrena, Ålberga, Buskhyttan och Nävekvarn samt avveckla skolan i Lästringe. I Eskilstuna läggs Näshulta skola ned och i Vingåker är Österåkers skola redan nedlagd. I Strängnäs, Trosa och Gnesta är inställningen en annan.

– Vi har bestämt oss för att värna landsbygdsskolorna, berättar Fredrik Lundgren (fp), ordförande för
barn- och utbildningsnämnden.

De ska lämnas opåverkade. Inte minst viktigt är detta för att locka nya inflyttade till kommunen. Livet på landet lockar många storstadsbor. Ann-Christine Alderbrandt (s) är barn- och utbildningsnämndens ordförande i Gnesta kommun. Även hon har ett klart besked att ge
om de mindre skolornas framtid.

– Vi värnar definitivt skolorna på landsbygden. Till hösten får skolorna i Björnlunda, Stjärnhov och Laxne tillbaka sin femte klass. Det är ett ideologiskt beslut vi tagit efter ett löfte under valkampanjen,
säger hon.

Men när kommunerna ger upp landsbygdsskolorna tar föräldrarna över. Hösten 2011 startar två
nya landsbygdsfriskolor i länet: i Lästringe och i Österåker. Österåkerbygdens friskoleförening fick först nej från Skolinspektionen. Föreningen överklagade beslutet och fick då ja istället.

– Vi har en organisation som klarar 30 barn till hösten, men är nöjda om det blir 25 stycken. Vi är inte riktigt där än, men vi tar emot nya barn ända fram till skolstarten, så vi hoppas det fyller på, säger Ing- Mari Frössevi, ordförande för föreningen.

I Lästringe har Föräldrakooperativet Kojan fått tillstånd att bedriva friskola. Där återstår att lösa lokalfrågan.

– Kommunen vill ha 5,5 miljoner kronor för lokalerna och det är för mycket pengar för oss. Nu har det visat sig att det inte är riktigt klargjort vem som äger marken, kommunen eller kyrkan. Så just nu väntar vi på att den frågan ska avgöras innan vi tar upp diskussionen med kommunen igen, säger Anna Nyblom. I Lästringe, såväl som på de flesta andra småorter i länet, är uppslutningen bakom friskolan stor.

– Vi hoppas att skolan ska bli ett nav i bygden. Lokalerna räcker till för mer verksamhet, till exempel skulle en egenföretagare kunna hyra in sig här för att slippa sitta ensam på kontoret. Vårt mål är också att bygga om köket från mottagningskök till tillverkningskök och kunna börja servera lunch även till andra än skolbarnen. Det finns nästan hur många idéer som helst, konstaterar hon. Vrena, Ålberga och Näshulta är näst i tur, här startas föräldradrivna friskolor hösten 2012 om allt går enligt planerna.

– Att starta en friskola är en lång process. Vi lämnade in vår ansökan i januari och har fått löfte om att vi ska få besked i höst. Tyvärr innebär det att ungarna måste flytta till skolan i Stigtomta i höst för att sedan eventuellt flytta tillbaka till Vrena hösten därpå. Jag förstår om många föräldrar är tveksamma, säger Anna Hammar, Vrena Friskoleförening.