Gammal-bönderna på Jälund, födda i början av 1900-talet fick en trogen följeslagare. Håkan hängde dem i hälarna hela tiden och följde dem i arbetet, plockade märlor när de stängslade och hjälpte till att mota korna. Hela sommarloven tillbringades här, med bönderna och med kompisar, hela tiden ute i skogen, i markerna och ute på sjön. Som skolgrabb förevisade han stolt valkarna i händerna när han kom tillbaka till skolan i Stockholm och lade sig till med sörmländskt tungomål, bara för att imponera på kompisarna i stan.

Föräldrarna och Håkan och hans bröder köpte så småningom några hus i Jälund och bosatte sig permanent. Under den tid han studerade till läkare i Stockholm hade han samtidigt fårbesättning och höns inhyrda på granngården Stora Överby och i början på 1990-talet fick han möjlighet att köpa gården.

– Naturen, djuren, fåglarna kring gården, sjön, allt bidrar till att livet har en annan helhet här. Här finns också tystnad, mörker och stjärnhimmel på ett helt annat sätt än i stadsmiljöer, där ljud- och ljusföroreningar breder ut sig överallt.

Håkan kallar sig för möjligen månskensbonde

– Att vara heltidsjordbrukare är ett väldigt tufft jobb idag. Han bedriver ekologisk köttproduktion i mycket liten skala, producerar 50-60 lamm per år, några stutar. Nötdjuren är små trevliga rödkullekor som korsas med Aberdeen Angus för bättre kött. Får och kor i sambete ger bättre betestryck på ägorna, som är ett stycke vackert kulligt, typiskt sörmländskt landskap.

– Nästan viktigare än djur och natur är själva det öppna betade landskapet, det fascinerar. Där kan man även som deltidsbonde uppleva ett starkt stöd från länsstyrelsen och från EU, som ger möjligheter att restaurera och bevara betesmarker med deras stora kulturhistoriska miljövärden.

Håkan odlar inte spannmål, endast grovfoder för djuren, ensilage och ibland hö. Både kor och får går ute året runt i öppen lösdrift med tillgång till hus med en vägg öppen. En förutsättning för att deltidsbonderiet ska fungera är det goda sociala nätverket och samarbetet som finns bland traktens bönder, både i råd och dåd. Håkan har själv enbart traktor, hyr eller lånar andra maskiner.

– Små enheter där ägarna har andra inkomster och inte samma lönsamhetskrav är idag ett bra komplement till stordrift och andra former där ägarna arbetar heltid på gården.

Jakten är också ett område där samarbete mellan grannarna är viktigt. De stora och växande bestånden av dovhjort och framför allt av vildsvin kräver effektiv jakt. Om de inte beskattas rejält föder det problem, inte bara för jordbruket. – Ofta kommer man hem tomhänt från jakten, men har ändå med sig naturupplevelser. I och med att man är stilla, tyst och uppmärksam ser man mycket som man annars inte upptäcker – en mård eller kanske en diskret men nyfiken järpe.

Att både vara verksam som doktor och arbeta med gården gör att man aldrig hinner tröttna på något av jobben. Att arbeta i primärvården ger också tillfälle att träffa och komma nära kommunens alla olika invånare. – Jag frågar ofta precis var patienterna bor, jag lär mig ständigt mer om traktens geografi.

Djuren går utspridda i sina stora hagar, men inför fotograferingen kommer både fårskocken med alla sina skuttande lamm och sedan flocken med kor och kalvar glatt galopperande när Håkan lockar, en rolig syn. Hustrun har också påpekat att han tycker om och samlar på allehanda djur – sköldpaddan brukar knalla runt på skrivbordet, här finns akvarium, höns, hundar och katter, gästande hästar i nyinrett stall. Både burfåglarna och påfåglarna har dock faktiskt fått dra sig tillbaka, de senare med assistans av räven.