– För att kunna mäta effektendelar vi in åkern i nio delar som vi kalkar olika mycket, berättar Ulf Segerström, driftschef på Öknaskolan. Redan nu kalkar flera lantbrukare åkermarken runt Svärtaån, men att blanda ner den så djupt som till dräneringsslangarna har inte provats i den här skalan tidigare. Ulf Segerström har arbetat fram idén tillsammans med länsstyrelsen efter ett informationsmöte om vad lantbrukarna kan göra för ån.

– Det ska bli intressant att se vilken effekt det får, säger Björn Lagerdahl. Ulf tror att det kanske också kommer att synas ovan jord.

– Kalken fungerar som jordförbättring, växterna har lättare att ta upp näring. Efter ett par år tror jag man kan se att växterna blir kraftigare i de rutor med mest kalk. Kanske att 17 hektar havre kommer att se rutmönstrad ut i slutet av sommaren?

– Vi kommer att mäta vattenkvalitén året om för att se hur läckaget ser ut under de olika årstiderna och om det skiljer sig mellan de nio olika delområdena. Det är verkligen en bra möjlighet för oss att pröva nya metoder, berättar Björn.

För att enkelt kunna ta prover av vattnet, som rinner ut ur åkern, ska de gräva flera brunnar. Eleverna ska engageras i projektet och lära sig ta prover och analysera dem. På sikt ska skolan också anlägga flera dammar och viltvatten längs Svärtaån för att än mer minska läckaget till Östersjön.

– Vi visar gärna upp våra projekt, vilket naturligtvis passar bra när det är många myndigheter inblandade. Dessutom vill vi sprida idén om att kalka när man ändå täckdikar, menar Ulf. Naturvårdsverket satsar nio miljoner under 2011 och 2012 för att på olika sätt minska utsläppen av kväve och fosfor från Svärtaån till Östersjön.

Den och Kilaån är två av de tre åar i Sverige som i förhållande till sin storlek släpper ut mest fosfor per ytenhet. Alla länder runt Östersjön ska dra sitt strå till stacken för att förbättra miljön i havet. Enligt Helsingforskommissionens preliminära beräkning ska Sverige minska utsläppen av kväve med 21 000 ton och fosfor med 290 ton.

– Det finns ingen anledning att inte göra det man kan. Vi har en stor skuld i Östersjöns situation. Övergödningen har lett till syrebrist i botten och det är viktigt att alla drar sitt strå till stacken, säger Björn.